torsdag 24 maj 2012

Begravningen

Den dagen kom alltså. Jag skulle åka upp till Gamlakarleby med min familj för att begrava min egen pappa. Dagen har funnits i mina tankar redan många år. Ofrånkomligt skulle den komma någon dag, och nu var den då här. Mina känslor hade jag bearbetat i flera år, i och med att min pappa hade en typ av demens och han som pappa redan för många år sedan försvunnit in i demensen djupa avgrund. Jag var alltså ganska säker på att jag skulle kunna vara stark en dag som den här.

Vi satt oss i bilen tidigt för att hinna köra de över 500 kilometrarna. Mina kära döttrar, Mimmi och Mathilda, såg till att diskussionerna om allt möjligt fick allas våra tankar att vara någon annanstans än på den kommande begravningen. Stämningen i bilen var bra.
Begravningskapellet som pappa ritat

Vädret var härligt. Solen gassade över Marie begravningsplats. Vi var på plats i god tid. Människorna började strömma in en dryga halvtimme innan allt skulle börja. Förrättningen skulle hållas av katolska kyrkans biskop Teemu Sippo. Det skulle alltså bli en katolsk mässa med tyngdpunkt på jordfästningen. Jag känner biskopen från tidigare möten och det var trevligt att träffa honom igen. Kapellet är ritat av min pappa, så platsen har också personlig anknytning till honom. Jag har dessutom varit med i planeringen. Klock-stapelns design är till stor del min.

Från jord är du kommen..

Kistan bars ut..

Min mamma och alla mina syskon och jag satt i främsta raden. Framför oss hade vi den enkla men vackra kistan av furu. Biskop Teemu Sippo skötte mässan främst på svenska, men under dagen hördes många andra språk också, finska, engelska, spanska, vietnamesiska och latin..
Dagen innan utanför hemmet på Storgatan

Kistan hade transporterats redan på tisdagen till gravkapellet. Färden gick från sjukhuset via hemmet. Bilen med kistan stannade utanför för ett ögonblick och min bror Mikael tog en bild på det.

Så var det dags för kistnedläggningen. Mina syskon Mikael och Martin deltog med mig. Mikaels son Daniel, min kusin J och vår familje bekanta Per, var de som bar kistan. Själva ned-läggningen av kistan i graven gick ganska bra. Inga klockor eller väskor föll ner..
Massor med blommor på graven

Blommorna lades ner på graven. Många av gästerna hade korta anekdoter och minnes ord som de framförde. Efter det blev det kaffe i kapellet. En del kom också på minnes-stund till Storgatan..

Hemresan tillbaka till Esbo startade på kvällen.. vid midnatt var vi hemma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar